查看文章

Bakgrund

Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att 16% av världens befolkning lever med funktionsnedsättning som påverkar deras liv i sådan utsträckning att de upplever funktionshinder [1]. På grund av demografiska förändringar i världen, med en större andel äldre personer i befolkningen kommer behovet av hälso-och sjukvård att öka på grund av åldersrelaterade hälsoproblem. När COVID-19 blev en pandemi under året 2020 tvingades människor hålla fysiskt avstånd. Användning av olika digitala verktyg som möjliggjorde utbyte av information ökade snabbt. Användandet av eHälsotjänster ökade dramatiskt för att möjliggöra hälso-och sjukvårdens insatser utan fysisk närhet. Många personer med funktionsnedsättningar upplevde att eHälsotjänsterna var otillgängliga [2]. Hälso-och sjukvården fortsätter att införa och utveckla digitala verktyg för att möta det ökande behovet av hälso-och sjukvård samt omsorg. Ett av de digitala verktygen är chattbot, även kallat dialogrobot, samtalsrobot eller virtuell assistent. En chattbot är någon form av digital automatiserad samtalsfunktion. Samtalet förs mellan chattboten och en person. Samtalet kan utgå från olika metoder till exempel text, bild eller röst [3]. Systemet i chattbotarna varierar från regelbaserade fasta frågor till artificiell intelligens (AI) som lär sig av och anpassar frågor och svar beroende på samtalen. Internationellt har chattbotar introducerats inom hälso-och sjukvården i ett brett spektrum av områden, t. ex. mödravård [4], COVID-19 [5, 6], psykisk hälsa [7], postoperativ behandling efter höftartroskopi [8] och främjande av förändringar i hälsobeteende [9]. Tidigare forskning visar att …